Tips till spelledare

Är du ofta spelledare? Då har du lite tips och råd här nedan! Läs också sidan med Vanliga frågor − mycket av det som står där är sånt som är bra att veta som spelledare.

Avslöja inget!

Du måste vara noggrann med att inte avslöja något som kan påverka spelet. Som spelledare vet du allt, och det är lätt att försäga sig.

Råden i regelhäftet är viktiga! Titta alltid rakt fram när du talar − annars hör man vem du riktar dig mot. Och det är väldigt lätt att göra fel på han/hon ... Har du lätt för att säga fel på det, kan ett tips vara att alltid använda rollfigurens namn − säg till exempel "varulven har valt sitt offer, och nu somnar varulven igen". Säger du aldrig "han" eller "hon" kan du inte göra fel.

Kort / rollfigurer

När ni väljer vilka kort ni ska spela med, följ råden i regelhäftet. Ofta kan man ta med Häxan/Jägaren/Amor/Sheriffen direkt, även om de flesta är nybörjare. I andra grupper är det kanske klokast att introducera korten efterhand.

Lilla Flickan är det mest svårspelade kortet! Och inte alltid ett kul kort − lyckas hon spionera utan att bli avslöjad, kan hon ibland avslöja alla varulvarna direkt. Och då är spelet slut. Det kortet bör ni bara använda om alla är rutinerade spelare och verkligen vill ha det med. Även Tjuven är ett kort som inte tillför särskilt mycket. (Vi brukar inte använda varken Lilla Flickan eller Tjuven när vi spelar.)

Det måste finnas en viss mängd vanliga bybor med i spelet. Även om folk tycker det är "trist att bli vanlig bybo" ... Finns det inga/få vanliga bybor kvar finns det ett enkelt sätt att hitta varulvarna på, som någon kanske kommer på − alla som har något specialkort säger helt enkelt vem de är! Skulle där vara två som påstår sig vara till exempel Sierskan, vet man att en av dem är varulv. Varulvarna måste ha ett antal vanliga bybor att "gömma sig bakom". Har ni få vanliga bybor med i leken, och de dör i början, kan det vara klokt av dig att införa specialregeln att man inte får säga vem man är.

Ordningsregler / tips till nybörjare

Om ni har nybörjare med i spelet, måste ni naturligtvis börja med att förklara reglerna. Berätta att ni är i Klågerup, och att den lilla byn har drabbats av varulvar. Och gå igenom hur korten ser ut. Man behöver inte gå igenom varenda detalj innan man börjar spela, men alla måste känna igen korten så att de vet vem de är.

Det kan också vara bra att ge nybörjarna lite "ordningsregler" och tips. Vi brukar avsluta med att säga så här, när vi har gått igenom korten:

Tjuvens kort

Har man med Tjuven i spelet, har man med två extra kort i leken. Tjuven får välja att byta ut sitt kort mot ett av dessa.

När tjuven valt kort, måste man byta ut det kortet mot Tjuv-kortet. Då måste du gå runt bordet och låtsas byta ut allas kort − ungefär som när man visar Sierskan det kort hon valde. (Man kan tycka det är enklare att inte byta ut kortet, utan låta Tjuvens nya kort ligga kvar mitt på bordet. Men gör inte det − det kan bli lite besvärligt om Sierskan väljer att titta på Tjuvens kort.)

Röstningen

Röstningen måste fungera bra. Alla måste rösta samtidigt och tydligt. Och är man många spelare är rösträkningen inte helt lätt.

När du känner att tiden är mogen för att rösta, säg: "Gör er klara för att rösta. Höj handen och var beredda att peka med hela handen på den ni tror är varulv. Vi röstar på tre − ett, två, TRE!"

Säg till spelarna att inte ta ner händerna. Gå runt till de spelare som verkar ha fått flest röster, och säg: "Vilka röstade på X − räck upp ANDRA handen högt." Då är det lätt att räkna rösterna. Och glöm inte att Sheriffens röst räknas som två ...

Få igång debatten

I en del grupper behöver man inte göra något alls som spelledare − så fort byn vaknat går snacket igång i 120 knyck. Andra grupper får man dra igång i början.

Försök få igång snacket så att folk börjar misstänka varandra. Var inte rädd för att peka runt och anklaga folk till höger och vänster − bara du anklagar varulvar och bybor ungefär lika mycket.

Säg till exempel: "Var det någon som hörde något under natten? Alla avslöjar sig på något sätt − se er omkring, här är massor av misstänkta! Är inte han där /peka/ ovanligt tyst? Hon drack vatten nyss /peka/ − är det för att hon blivit törstig av allt människokött hon åt i natt!? Och han där /peka på någon med skägg/ − varulvar har hår i ansiktet! Och hon då /peka/ − blod i mungipan är MYCKET misstänkt!" Bara hitta på.

Vad man säger / showa till det lite ...

Texterna i regelhäftet är bara förslag på vad man kan säga. Var inte rädd för att brodera ut texten! Är ni ett gäng som tål skämt kan du ta ut svängarna ganska rejält − stämningen hänger mycket på dig. (Hittar du en stil som passar dig, kan det vara riktigt roligt att vara spelledare. )

När du ska avslöja varulvarnas offer, berätta att där är blod överallt, och att där ligger benknotor med köttslamsor på i sängen. När byn har hängt någon du vet är varulv, dra ut på det när du ska vända upp hans kort − säg något i stil med: "Man hänger och bränner honom och skjuter honom med en silverkula − och dränker resterna för att vara på den säkra sidan. Och det var klokt, för han var . . . VARULV!!"

Beröm spelarna när byn lyckats hitta en best. Avsluta med: "Men nu är det natt igen, och de kvarvarande odjuren ropar efter häääämnd ..." Skäll på alla (med ett leende) när de hängt en oskyldig: "Neeej! Se vad ni gjorde − ni har skändligen lynchat en oskyldig stackare. Nu får ni leva med det på ert samvete för resten av livet. Vilket inte blir så länge till för en av er, för nu är det natt igen ..."

Anpassa stilen efter hur väl du känner de andra. Är det ett gäng som verkligen tål skämt, kan du inleda spelet så här oförskämt: "Vi befinner oss i den lilla byn Klågerup, mitt ute på den skånska landsbygden. Här har tiden stått stilla i flera hundra år. Folk lever i sina små lerhyddor, och livnär sig på de djur de lyckas skrapa av motorvägen. Varje morgon samlas man vid tråget på bytorget för att äta sin morgongröpe. Inaveln är stor − alla är släkt med alla på minst tre olika sätt!" (Egentligen är det synd att vara elak mot Klågerup − det är en trevlig liten by. )